Aggregatorn och Frekvensmarknaden: Så Fungerar Det
Solcellstak är stiliga, men är det värt att satsa på? I den här guiden har Renergi samlat alla dina frågor om soltak. Du får bland annat svar på frågor om pris och lönsamhet, samt en översikt av olika typer och modeller, inklusive solcellstakpannor.
Batterier och batteristyrning är ett hett ämne just nu. Många upptäcker nya möjligheter, och batterier öppnar dörren till områden inom energimarknaden som tidigare varit okända för både solcellsinstallatörer och privatpersoner. En viktig aktör i detta sammanhang är aggregatorn, som spelar en nyckelroll i att skapa nya intäktsströmmar för ägare av energilager. En längre intervju med John Diklev, VD för aggregatorn Flower, finns tillgänglig för den som vill fördjupa sig.
Hur många solceller behövs för ett hus?
Mängden solceller som krävs för ett hus beror på både husets årliga elförbrukning och storleken på huvudsäkringen. En generell riktlinje är att inte installera fler watt än vad huvudsäkringens storlek i ampere gånger 690 motsvarar, och inte heller mer än husets årliga elförbrukning i kWh.
För en villa med en 16 A huvudsäkring innebär detta att man kan installera upp till cirka 11 kW solceller.
För en villa med en 16 A huvudsäkring innebär detta att man kan installera upp till cirka 11 kW solceller.
Aggregator
En aggregator är en aktör på energimarknaden som samlar mindre energiresurser, som kan öka eller minska sitt effektuttag eller lagra energi, till större enheter. Dessa enheter kan sedan sälja sina tjänster på elmarknaden. Aggregatorn fungerar som en “förvaltare” som hjälper ägarna av dessa resurser att maximera avkastningen från sina investeringar. Aggregatorer är ofta mjukvaruföretag som använder algoritmer och avancerad mjukvara för att analysera data, prognostisera och automatiskt lägga bud på elmarknaden. Det kräver stora mängder data och sofistikerade lösningar för att optimera resursanvändningen.
I Sverige finns flera aggregatorer, var och en med olika affärsupplägg, ersättningsnivåer och kompatibilitet med olika energilagringssystem. Marknaden är snabbrörlig, vilket gör det viktigt att hålla sig uppdaterad om vilka system som är kompatibla med varandra.
I Sverige finns flera aggregatorer, var och en med olika affärsupplägg, ersättningsnivåer och kompatibilitet med olika energilagringssystem. Marknaden är snabbrörlig, vilket gör det viktigt att hålla sig uppdaterad om vilka system som är kompatibla med varandra.
Flexmarknader
För att hålla elsystemet balanserat måste produktionen och förbrukningen av el alltid vara i jämvikt. Svenska Kraftnät ansvarar för denna balans och köper möjligheter att styra förbrukningen på elmarknaden. Tidigare var det endast stora elförbrukare, som vattenkraftverk, som kunde delta i frekvenstjänster, men nu kan även mindre resurser, som batterier, elbilsladdare och solceller, delta genom att samlas i virtuella kraftverk via aggregatorer. Dessa aggregerade flexibla resurser kan nu användas på flexibilitetsmarknader. Detta innebär att både villaägare och bostadsrättsföreningar som äger flexibla resurser kan dra nytta av intäkter från dessa marknader genom att erbjuda sina resurser för att hjälpa till att balansera elnätet.
Aggregatorns roll kan liknas vid en dirigent i elsystemet. För att uppnå de sammanslagna kapaciteterna från många små anläggningar måste in- och urladdning synkroniseras med minimal fördröjning. Utmaningen för aggregatorn är att alla de aggregerade resurserna måste reagera inom några sekunder. Detta ställer höga krav på både hårdvara och mjukvara för att säkerställa att styrningen sker snabbt och effektivt, så att systemet kan bibehålla balansen i realtid.
Frekvensmarknader
Frekvensen i elnätet måste alltid vara exakt 50Hz. Vid minsta obalans i frekvensen riskerar systemet att kollapsa och måste därför hållas inom intervallet 49,9–50,1Hz. Ett sätt att förstå elsystemets frekvens är att likna det vid en lång tandemcykel som måste hålla 50 km/h, oavsett om det går uppför eller nedför. Om en av cyklisterna minskar sin ansträngning (motsvarande ett kraftverk som sänker sin effekt) börjar hastigheten, och därmed frekvensen, sjunka. För att återställa farten till 50 km/h måste andra cyklister börja trampa hårdare (öka sin effektgenerering). När jämvikten är återställd, är hastigheten återigen 50 km/h, precis som frekvensen i elsystemet återställs till 50Hz.
Frekvensen i Sverige, Norge, Finland och östra Danmark är kopplad till samma synkrona nät. Detta innebär att alla generatorer som är direkt anslutna till elnätet snurrar synkront och håller samma frekvens. Frekvensen är gemensam för hela systemet, vilket betyder att oavsett var du mäter frekvensen i det synkrona nätet, är den densamma överallt.
Eftersom både elproduktionen och förbrukningen varierar över tid, förändras även frekvensen i elnätet. I Figur 7 kan man se att frekvensen kan både överstiga och understiga 50Hz. Detta beror på att det kan finnas både överskott och underskott i produktionen eller förbrukningen, vilket skapar en obalans i systemet och påverkar frekvensen.
Svenska Kraftnät använder olika marknader beroende på omfattningen och hastigheten av frekvensavvikelsen i elsystemet. Vid ett plötsligt stopp av en stor kraftkälla, som ett kärnkraftverk, måste de snabbaste resurserna aktiveras inom några sekunder, vilket gör att FFR (Fast Frequency Reserve) används. För större men något långsammare frekvensavvikelser kan resurser som FCR-D (Frequency Containment Reserve – Disturbance) aktiveras inom några sekunder för att återställa balansen i systemet.
Utvärdera lönsamheten av solceller för din bostad
Hos ReNERGI kan du använda vår kalkylator för att enkelt beräkna vad olika installationer kostar. Priset kan dock variera på grund av pågående kampanjer, och därför rekommenderar vi att ni kontaktar oss vid intresse.
Kapacitetsmarknader (Lokal Flex)
Förutom de frekvensrelaterade utmaningarna som påverkar hela elsystemet, finns det också lokala kapacitetsproblem, särskilt i storstäder och regioner med högt belastade elnät. I dessa områden kan nyanslutningar av industrier eller bostäder ibland inte tillåtas på grund av kapacitetsbrist. Det finns helt enkelt inte tillräcklig effekt tillgänglig lokalt, vilket skapar flaskhalsar.
Elnätet är dimensionerat för en viss maxkapacitet, och ju fler laster och produktionsanläggningar som ansluts, desto närmare kommer man denna gräns. Att dimensionera elnätet för att hantera tillfälliga maxbelastningar är mycket dyrt. Det är mer kostnadseffektivt att utnyttja befintlig infrastruktur än att uppgradera nätet för kortvariga toppar. Ett liknande exempel är under coronapandemin, där svensk sjukvård var hårt pressad men kunde hantera belastningen genom att sprida ut patientvården över tid. Att bygga kapacitet för en massiv toppbelastning hade varit både opraktiskt och mycket dyrt.
På samma sätt är det inom elnätsvärlden viktigt att sprida ut elanvändningen över dygnets timmar. Genom att optimera användningen av befintlig elinfrastruktur kan man uppnå en mer samhällsekonomisk lösning, och undvika dyra uppgraderingar av elnätet.
Elnätet är dimensionerat för en viss maxkapacitet, och ju fler laster och produktionsanläggningar som ansluts, desto närmare kommer man denna gräns. Att dimensionera elnätet för att hantera tillfälliga maxbelastningar är mycket dyrt. Det är mer kostnadseffektivt att utnyttja befintlig infrastruktur än att uppgradera nätet för kortvariga toppar. Ett liknande exempel är under coronapandemin, där svensk sjukvård var hårt pressad men kunde hantera belastningen genom att sprida ut patientvården över tid. Att bygga kapacitet för en massiv toppbelastning hade varit både opraktiskt och mycket dyrt.
På samma sätt är det inom elnätsvärlden viktigt att sprida ut elanvändningen över dygnets timmar. Genom att optimera användningen av befintlig elinfrastruktur kan man uppnå en mer samhällsekonomisk lösning, och undvika dyra uppgraderingar av elnätet.
För att frigöra kapacitet i elnätet har flera lokala auktioner startats, som exempelvis Stockholm Flex. Detta är en kapacitetsmarknad där lokala elnätsägare kan köpa kapacitet från producenter eller konsumenter som kan vara flexibla i sin elanvändning. Exempelvis kan en fabrik få ersättning för att minska sitt effektuttag under vissa perioder, vilket gör att elnätsägaren slipper förstärka nätet i områden som bara är överbelastade några timmar per år. Detta skapar en win-win-situation, där fabriken får betalt för att inte använda el under specifika tider och elnätsägaren undviker kostnader för att uppgradera nätet.
